Del 5 – Loppet i Valencia

Sista dagarna före avresa

Nu har veckan äntligen kommit! Tävlingsvecka! Den här förra veckan var huvudfokus därför att säkra en vinst till själva loppet! Det finns många system och sätt att göra det på, men vad de flesta har gemensamt är att du under de senaste 7-10 dagarna bör 1) minska antalet kilometer, 2) minska intensiteten på passen, men 3) behålla utbildningens struktur/frekvens. Det skapar vinster för konkurrenterna. Medan att sitta ner i soffan en vecka för att vila i toppform lämnar benen "utan spänningar" och att du istället blir daff! Min formtoppning gick som planerat. Sista huvudpasset var 3 x 2000 m i maratonfart på Nadderud Stadion i onsdags, annars bara lugna åk med några uppförsbackar veckan innan avgång.

Resan till Valencia

Avresa till Spanien var i fredags. På planet var säkert hälften i strumpbyxor och träningsskor, och man hörde ständigt snack om geler, mat på lördagen, olika skor, vatten vs. sportdryck och om man ska ta Imodium eller inte. Ingen tvekan om att de flesta av dem skulle till Valencia!

Jag reste själv med en tidigare arbetskollega, Øivind Christian Thuen, samt en bekant från hans löparklubb, Kjell Arne Olsen. Trevligt gäng på turné! Vi flög till Alicante och hade en hyrbil till Valencia. Efter att ha anlänt på fredag eftermiddag åkte vi direkt till mässan för att hämta våra BIB:s (startnummer). Ett effektivt system väntade oss nere i start- och målområdet och plötsligt hade jag hämtat startnumret. 24848.

Nere på mässan fick jag min första glimt av vad som väntade oss vid start och mål! Så!! Vilket otroligt magiskt område! Fick frossa även då! Något särskilt grövre än detta är svårt att komma på. Expo är en häftig upplevelse i sig, med stora mängder träningskläder, skor och andra nödvändiga accessoarer, så det är omöjligt att inte sluta med en stor påse med prylar efter besöket.

På lördagsmorgonen var jag uppe tidigt för att springa en sista lugn joggingtur innan loppet följande dag. Spring till start/målområdet, eftersom det låg i anslutning till ett stort parkområde. Redan kl 0830 var parken full av löpare. Blå himmel och toppförhållanden. Kl 0900 var det även start på ett mindre lopp, 5 km eller något tror jag. Cirka 1000 deltagare. Känslan av att det här var ganska mycket större än något annat lopp jag har varit på.

Litt senare träffade jag Øyvind igen, vi tänkte snusa på något mer på Expo. Men så var det kö nästan tillbaka till Oslo... så det var absolut en bra idé att hämta BIB:n dagen innan! Vi stöttade två andra norska killar vi inte kände sedan tidigare, Lars Andreas och Espen. De behövde fylla magen med pasta så vi gick tillsammans för att äta. Och det här är precis en av de riktigt roliga sakerna med att resa till tävlingar utomlands! Lär känna nya människor! Träffade ett gäng nya härliga löpare under hela helgen. Och som de flesta löpare - ja, de är alla glada och trevliga människor! Väldigt coolt!

På väg hem från lunch köpte jag mat som de flesta löpare innan ett lopp: ett paket smörgåsbröd (nada fiber!) och en Nutella. Efter ännu mer pasta till middag blev det några skivor av detta till middag på rummet.

Sov så natten innan tävlingsdagen (söndag). Från 0825 var planen följande:

0525: drick 500 ml Maurten (3 timmar innan var rekommendationen från Maurtens monter på mässan)
0535: spring i 10 minuter för att väcka kroppen
0600: ät frukost: 3 skivor smördeg med Nutella
0630: gör dig redo, d.v.s. med singeln, en gammal tröja som går till återvinning strax före start, ladda flipbältet med 7 geler, träningsdräkt, strumpor och skor (Nike Alfa Fly)
0700 går till startområdet och får bagage inlämnat
0745 mycket lätt uppvärmning
0815 var redo i startområdet för starten 0825

Vädret var perfekt: 8 grader i starten och ingen vind. Blå himmel. Ska vara 12-14 grader under loppet. Eliten och snabbaste poolen startade kl 0815. Min pool (3:00-2:50) startade 0825. Som jag skrivit om tidigare hade jag ändrat min plan från att springa i 4:00/km (2:48:48) till att istället springa 4:05/ 4:06 hastighet. Hoppades att det skulle hålla, och det skulle ge en tid på 2:52-2:53. Det skulle jag vara väldigt nöjd med. Det viktigaste var i alla fall att springa under 3 timmar.

Även om det var väldigt breda vägar var bassängen som skulle gå 3:00-2:50 så stor att den var väldigt nära de första 2-3 kilometrarna. Jag ångrade lite att jag inte var ute tidigare för att få en plats längre fram i bassängen. Men å andra sidan är lite kö skönt för att inte bli frestad att springa för fort i starten. Första kilometern gick därför på 4:19 medan jag på andra kilometern var nere i 4:05-fart.

Jag hade fyra huvudmål för loppet:

Håll dig till planen på 4:05/km. När fältet sträckte ut sig lite efter 2-3 km var jag bra i 4:05-tempo utan ansträngning. Det gick väldigt lätt, och det var lockande då att öka hastigheten till 4:00/km, vilket var målet i höstas. Men: maran är långt! "Det är en väntande lek", "ett maraton börjar vid 30 km", "spring med mössan till 30, sedan ditt hjärta" är bara några av de citat jag minns och som upprepas många gånger i podden "På sikt ". Jag höll mig till planen och det syns tydligt på mina 5-km-splittringar från arrangören. Kör som en klocka enligt schemat!
Gå inte "tom". Dvs. fylla på med tillräckligt med näring längs vägen så att jag kan hålla uppe mitt tempo och fokusera hela tiden. Jag åt trots allt bra med kolhydrater dagen innan och åt en god frukost i rätt tid innan start. Tog en gel när du stod i startområdet, sedan en gel var 5:e kilometer till 35k, totalt 8. Jag tog med 7 st egna och sedan delade de ut gel på två drinkstationer. Då hade jag en i reserv. Tog gelerna precis innan drinkstationerna där jag mest drack sportdryck. Valencia delade ut vatten och sportdryck på flaska med skruvkork, samt sportdryck i koppar! Jag tog 3 vattenflaskor (0,3 liter tror jag) som jag nästan drack. När det gäller kopparna använde jag ett supergenialt trick som jag lärde mig från Podcasten Breaking Marathon Limits: nyp på toppen av koppen så att den stängs och du får en liten pip på slutet! Så enkelt och så briljant! Sedan kunde jag fortsätta springa i måltakt med koppen och dricka koppen kontrollerad tom – UTAN något spill! Notera detta trick!
Att benen ska hålla hela vägen till mål. Det här var i princip lite jag kunde kontrollera i själva loppet, annat än att hålla fast vid tempoplanen och hoppas att träningsunderlaget var tillräckligt bra . Benen stelnade gradvis mer och mer från 20 km, men inte värre än att jag höll 4:05/km hela vägen, och lyckades pressa ut den sista juicen på slutet: 41-42 km var snabbaste km-delningen med 3:56, och 3:36 sista 200 meter in i mål. Benen höll! Hela vägen in 😊
Njut av loppet. Titta inte bara på klockan! Jag ville inte sitta kvar med att jag inte kom ihåg något från resan, det vore synd.

Hur gick det hela?

Jag sprang på tiden 2:51:54! Super nöjd! Lite snabb huvudräkning när jag passerade 40 km och jag kom fram till att med en bra avslutning kunde jag se 51:orna. Och jag gjorde det! Medeltempot var 4:05 min/km - som planerat! Jag tog inte slut heller - jag var faktiskt aldrig helt i källaren. Inte för att jag hade kunnat springa fortare, för mina ben hade inget mer att ge på slutet, men upplevelsen var fantastisk och lusten att springa ett maraton till fanns tvåan efter målgång. Benen höll nu hela vägen igenom - och det var det ögonblicket jag var mest osäker på. Så träningen måste ha räckt bra! Jag tittade också runt, gav high-fives till några barn längs leden, vinkade tillbaka och skrek lite när publiken ropade "Nicooooo". Det var ett schackdrag att ha mitt smeknamn, Nicco, på BIB...kort och lätt för spanjorer att läsa och skrika ut. Så alla mina fyra huvudmål uppfylldes!

Efter loppet bar det av till en skybar tillsammans med cirka 100 andra norrmän för att fira dagens bedrift i solen! Det var länge sedan kall lager smakade så gott och kändes så välförtjänt som den dagen! Vilken atmosfär! Där möttes löpare från toppskiktet, med Zerei Kbrom i spetsen (debuterade med tiden 2:07:10!), flera av de andra topparna i långdistanslöpning i Norge, och vardagsjoggaren som sprang in över 4 timmar. Allt med stora prestationer och fina upplevelser som delades i solskenet vid skybaren. På kvällen gick jag med en grupp på 20-30 personer, ingen av dem jag kände innan, ut för att äta och fira dagen lite till!

De intryck och upplevelser jag sitter kvar med efter Valencia Marathon går inte att beskriva. Träningsperioden inför loppet har varit spännande, helgen i Valencia har medfört många nya bekantskaper och loppet gick hur bra som helst. Och nu ser jag verkligen fram emot nästa stora utlandslopp! Och nästa maraton! Även om förhållandena i Valencia var helt optimala så vet jag att jag klarar av att springa under 2:48:48 om jag tränar som jag är nu i framtiden.

Hur var min reskamrat? Ja, Kjell Arne, han var inte sämre än att han med tiden 2:53:31 var nr. 2 i klass M60 och det bland 502 löpare! Jävla biff! Föga anade jag i bilen från Alicante till Valencia att Kjell Arne var så rå! Väldigt kul. Det ska också sägas att han inte är vem som helst på cykel heller, med starka prestationer både i Trondheim – Oslo och i andra lopp! Så ingen anledning att lägga löparskorna på hyllan även om åren fylls på! Och Øivind, ja, han sparkade igång som väntat och kom i mål på tiden 2:46:04. Med ultralöpning som hobby skrämde inte distansen honom nämnvärt! Starka prestationer!

Löpning känns väldigt långt ifrån att vara en solosport efter en resa som denna! Att anmäla sig till ett utlandslopp "ensam" är inget hinder – för om du har minst en liten social gen i kroppen möter du snabbt norrmän eller andra som det slutar med att du umgås med på resan. Det är förmodligen det som gör utlandsloppen extra speciella och kan skapa de bästa minnena. Så nu funderar jag på var nästa utlandslopp blir, och då förmodligen ett halvmaraton eller två först. Och Valencia – ja, det loppet kommer nog att sättas på schemat för 2023 också! Men innan dess ska jag delta i ett antal av de många fina loppen som går i Norge! De är också underbara - var och en på sitt sätt!

Men: Maraton är fortfarande långt. Så bra förberedelser är en klar fördel för att säkerställa att hela loppet blir en bra upplevelse – inte bara de första 20-30 kilometerna.

Vi kör!
Nicco